linamarchall

Jag är lite dramatisk utav mig ibland ska jag nog erkänna... Ett bra exempel va igår, vi upptäckte att Emma blödde i munnen och jag vart ju som vanligt helt tokig och såg det värsta senariet framför mig! Va bra nära att ringa ambulans och såg hur vi va tvugna att tillbringa natten på sjukhus... Men när jag väl lugnat mig så va det inte så farligt... Troligen en tand på väg!
Men det är ganska konstigt hur man fungerar som föräldrer, man kan få sånna fantom smärtor som inte är av denna värld! När Emma är ledsen, blir jag ledsen, när hon har ont får jag extremt ont och när hon skrattar så skrattar jag med henne! Så har man (inte jag iallafall) varit/känt för någon/något förut!

Nu har sambon min varit hemma och varit sjuk sen i onsdags, får hoppas han piggnar till snart! Ska ställa mig idag och vika en massa kartonger... Rensade ju klart källaren förra helgen och gick igenom alla som vi hade där nere (och det va många) så idag har jag fullt upp med dom! Plus att lär få bort dom innan torsdag då försäkringsbolaget kommer och tittar till skadan...

Overandout!